God morgon alla underbara! Inte för att jag vet om jag kan kalla det för en god morgon... Jag hade sett fram emot en ledig dag tillsammans med Peter, vi skulle fixa lite här hemma och på eftermiddagen skulle vi möta upp min lillebror som kommer på besök från norrland...

Men det blir ju inte alltid som man tänker sig... Istället vaknar jag till ljudet av ett sms, det var Peter´s mobil och ett sms från hans jobb... Är det någon som blir förvånad om jag säger att han ska jobba ännu en dag? Jag blir det iallafall inte! Jaja är man tillsammans med en arbetsnarkoman så är man, men någon måtta måste det ju finnas?!?!

Antar att jag får fixa det som behöver fixas själv och möta upp min lillebror senare i eftermiddag själv också...

Hmmm, nej jag är inte bitter! Tror ni mig? Inte jag heller!

XoXo/ Jennie som inte fick någon god morgon